lördag 15 juli 2017

Legat som utkast länge - Utredningen

  Här sitter jag nu med den efterlängtade utredningen framför mig. Efterlängtad för att den förhoppningsvis skulle mig den medicin som jag, förut, prövat med väldigt bra resultat. Men jag hade inte räknat med min reaktion på resultatet.
  När jag bad om utredningen var jag rädd, många gånger, att den skulle visa att jag bara inbillat mig att jag skulle ha de problem som ligger till grund för medicineringen. För hur många gånger i mitt liv har jag inte väntat så länge med att gå till doktorn att jag fått beskedet att, det går inte att göra något åt för det har gått för långt. Eller andra gånger, det syns inget nu, det har väl läkt ut av sig själv ...
  Och nu ligger papperen här. Papperen som svart på vitt förklarar varför jag känt mig som en "mupp" (ett av barnens uttryck), eller som en kantig plugg som ska klämmas in i ett runt hål, hela mitt liv. Här, i utredningens texter finns förklaringarna på varför jag fick slut på energin, energin att försöka göra mig till en rund plutt, för att passa in i det runda hålet, försöka att vara som alla andra, för att inte verka annorlunda, att inte sticka ut. En parentes, i tonåren gjorde jag allt för att inte vara osynlig, gjorde mig tuff. Vilket jag av skolkamrater fått veta senare, lyckades väldigt väl. Trots det, kände jag på insidan att jag på något vis var konstig.
  Mina åsikter stämde sällan med de andras och väluppfostrad som jag är påpekade jag inte min avvikande åsikt. Om jag någon gång ändå gjorde det kändes som om blickarna jag fick sa; "Öh va, vilken planet kommer du ifrån. Man ska inte såra folk, sa mamma. Så oftast jag lade mina åsikter i lådan med etiketten "Avvikande/Annorlunda". Mer än en gång har folk sagt till mig att "det kan du säga", och jag har undrat, varför kan inte du det då? Men nu förstår jag ju varför jag kan säga så, men inte de. Jag är ju Annorlunda/Avvikande ju.

  Men som väl är har jag funnit att det finns fler som kommer från samma planet som jag. Vi som anses Avvikande/Annorlunda.
  På vår planet är språket annorlunda, snabbare, mer precist, definitivt inga ungefär, kanske, gör som du vill, påståenden. Nej, klara raka besked utan krusiduller. Vill du hänga med så får du lyssna snabbt. Jo, lyssna snabbt, tänka fort, för efter några minuter är vi långt borta från ämnet vi började med.
  Man menar att vi har NeuroPsykiatriskaFunktionshinder, NPF, därför att vi avviker från de NeuroTypiska, NT. Vi å andra sidan tycker inte att vi är de som har hinder. Vi går inte som katten kring het gröt när vi vill säga något, utan går rakt på kärnan. Varför ska man slösa tid med en massa oväsentligheter. Det är ju en orensad rabatt, blommorna syns inte för allt ogräs.
  För all del, det får ju inte glömmas bort i sammanhanget att det faktiskt blev uppmärksammat först hos dem som verkligen har problem och behöver personliga assistenter eller stödboende. Förlåt min kaxighet, de har det svårt.
  Det är bara det att det som jag tidigare upplevde som jobbigt som nu har fått sin förklaring har jag börjat se som tillgångar och "talanger" som jag kan vara stolt över i stället för att vilja gömma mig som en "underlig kuf".