fredag 12 april 2013

Funderingar kring sömn och bristen på den



 Det här med sömn är väldigt konstigt.
I mitt fall är det väl numer mest kopplat till stress och/eller press. Men ändå ... .

Efter att ha sovit rätt hyfsat ett tag så kommer en sömnlös natt, följt av insomning strax efter klockan fem på morgonen. Detta efter en dag då jag suttit soffan i ett "zombie" tillstånd och varit färdig att gå och lägga mig klockan sex på kvällen. Lyckades hålla mig vaken till nio, då jag stöp i säng.

Den sömnlösa natten följs av en dag då jag känner mig och glad, ser fram emot kvällen då jag ska få träffa mina trevliga vänner i mc-klubben. Kommer hem och är hur pigg som helst, så datorn och mobilen får en dryg timme innan sängens kallande hörsammas.

Hör och häpna! 
Vaknar strax innan älsklingen kommer och säger "hejdå" innan han ska åka till jobbet, klockan 06.10. 
Går på toa, drar upp persiennerna och kryper ner igen. Det är ju dumt att gå  upp SÅ tidigt. Men kan jag somna?!  Nä. Alltså, gick jag upp kl 06.25 och käkar mitt nyttiga frukost, yoghurt, müsli och juice. 

Men vad i hela friden tar man sig till så tidigt på morgonen när inget jobb eller annat pockar på min uppmärksamhet?? 

Inget "problem" tycker väl en del. Kan så vara, men i min "utbrända" värld vet jag aldrig hur dagarna ska bli, och såna här tidiga mornar är väldigt sällsynta. Det har hänt att jag gått upp så tidigt, men anledningen kan då ha varit att jag inte ens somnat under natten. 
Nåväl, när mobilen larmar att det är dags att vakna 07.50 (möjlighet att snooza ett par gånger), har jag redan andra maskinen tvätt nästan färdig och en tredje på gång. 

När det sen är dags för förmiddags kaffe är jag rejält sugen och känner mig, så här långt, jättenöjd med dagen.
Klockan är bara "barnet" än, och då har jag vanligtvis nyss har hittat mitt huvud.

Ibland är det ett lidande att vara människa, men inte idag.